Sammanfattning av Hazurs a.b.a fredagspredikan:

Gudomliga gåvor utan mått och Guds hastiga räkenskap

Huzur^aba talade i det senaste fredagstalet om Gudomliga gåvor utan mått såväl som Guds hastiga räkenskap. Huzur^aba förklarade ämnet genom exempel från traditioner såväl som återberättelser av den Utlovade Messias^as följeslagare och deras upplevelser.

Huzur^aba sa att det finns ett flertal händelser ur den förste kalifens liv som visar på hur Gud skänker utan mått och från de mest oväntade hållen. En gång vid Eid ul Adhia hade Hazrat Khalifatul Masih den förste^ra endast ett plagg att ha på sig. Den gemensamma bönen var på väg att börja och man bad honom att komma ett flertal gånger medan han höll på att laga sitt gamla plagg. Helt plötsligt knackade det på dörren och där stod en man som hade rest från en annan stad och han hade med sig kläder som present till kalifen och hans familj. På detta vis brukade Gud alltid att ordna för honom.

Den Utlovade Messias^as sa att den sanna Givaren är Gud. Den som sätter sin tillit på Gud saknar aldrig något. Gud säger att Han låter det regna ner från himlarna och utvinner ur jorden under den som litar på Honom.

Huzur^aba sa att Guds profeter inhämtar de Gudomliga egenskaperna på ett extremt bra sätt och det bästa exemplet på detta är den Helige Profeten^saw. Han sa en gång att om han hade guld i samma mängd som storleken av berget Uhad, så skulle han vara lyckligare om han efter tre dagar inte hade något kvar av guldet, utom det lilla som blev kvar efter att alla skulder blivit avbetalade. Närhelst den Helige Profeten^saw blev tillfrågad i Islams namn, så brukade han ge mycket generöst. En gång gav han en person en hel flock av getter som betade i en dal mellan två berg. Mannen gick till sitt folk och sa till dem att acceptera Islam eftersom Islams Profet gav så mycket att det aldrig skulle kunna finnas någon risk för svält eller hunger. Huzur^aba sa att ibland kan världsliga rikedomar attrahera människor till tron. Den Helige Profeten^saw föreskrev att man inte ska vara alltför räknande och snål när man ger i Guds namn. Han sa att Gud i så fall också skulle vara lika räknande och ge tillbaka lika lite.

Huzur^aba sa att varje persons möjlighet att ge är i enlighet med hans eller hennes egna förmåga och andra förpliktelser. Den Helige Profetens^saw följeslagares historia är ett vittnesmål till deras tillit på Gud. Dessa människor, som var outbildade och okunniga, blev stora exempel på gudsfruktighet. Den Helige Profeten^saw var alltid bekymrad över att hans ummah skulle förlora sin gudsfruktan. En gång skickade han Abu Ubaidah^ra för att samla in Jizya från Bahrain, en plats som han hade slutit fredsavtal med. När Abu Ubaidah^ra återvände så samlades en hel del människor. Profeten^saw log och sa att det verkade som om folk visste att Abu Ubaidah^ra hade återvänt med något. Han gav människorna glada nyheter men sa att han inte var oroad över deras fattigdom utan att han var oroad om de skulle bli alltför materialistiska som tidigare folk och bli förgjorda av denna materialism liksom tidigare folk. Huzur^aba sa att det är synd att majoriteten av ummah idag är uppslukad av denna materialism trots att Profeten^saw uttryckte sin oro för detta. Men Ahmadiyyamuslimer måste ära sin baiat och prioritera sin tro över världsliga ting.

Huzur^aba sa att människor som uppoffrar och skänker för spridandet av Islam visas också sådana upplevelser av Gud. En nykonverterad Ahmadiyyamuslim i Elfenbenskusten, Yaqoub Ali sahib, fick veta om hur man skulle ge chanda, Tehrike Jadid och Waqfe Jadid. Han betalade så mycket som han skulle och det blev totalt 50 pund, vilket var en stor summa för honom. En kort tid därefter ringde en vän till honom som han hade lånat ut pengar till men som han hade givit upp hoppet om att få tillbaks. Denna vän sa att han var redo att betala tillbaka sitt lån. Och inte bara detta utan han fick även ett brev från regeringen som informerade honom om att han hade fått en högre position på jobbet och att hans lön hade ökats med 50 %. När han fick reda på sin ökade lön anpassade han genast sin chanda till detta och han berättar glatt för alla att detta endast är tack vare Guds välbehag.

Under den Utlovade Messias^as tid skulle en person resa och bad den Utlovade Messias^as om lite pengar för detta. Han hämtade lådan i vilken han bevarade sina pengar och sa ”ta så mycket som du behöver”, och tillade därefter glatt ”ta allt om du vill”.

Den Utlovade Messias^as sa att om man är medveten om Guds storhet och är medveten om döden så tas slöhet hand om av sig självt. Guds straff är hemskt. Han täcker över svagheter men när Han straffar så är det strängt, förutom de som fruktar Honom och anser Honom vara Stor. För en sådan person blir Gud en sköld istället.

Huzur^aba sa att må Gud ha nåd och skydda oss från bestraffningar, även från små sådana, och må Han alltid välsigna oss och skänka oss utöver vår föreställning. Må Han skapa fruktan för Sig i våra hjärtan. Må vi bli bland dem som har full tillit på Gud och må Han bli vår sköld vid varje tillfälle, så som Han har lovat. Ameen.