Hazrat Khalifatul Masih inledde sin fredagspredikan med att recitera följande vers från koranen:
“Eller; Vem besvarar den betrycktes rop när han kallar på honom och för undan det onda och gör er till efterträdare på jorden? Finns det en gud bredvid Allah? Litet är det ni tänker över.” (27:63)
Den utlovade Messias (fvmh) rådde vid upprepade tillfällen sin Jama’at att kraftigt fokusera på bönen, eftersom utvecklingen av Jama’at och befrielsen från det onda hos fienden kan uppnås genom bönen! Han förklarade tydligt att vårt enda vapen för att besegra fienden är bönen.
De nuvarande globala förhållandena är tuffa; som situationen i den muslimska världen, särskilt de kontinuerliga attackerna från Israel på palestinierna. Må Gud på något sätt föra denna förföljelse till ett slut! Vi ser också att extrema muslimer dödar muslimer och den värsta extremismen från dessa människor som bekänner Kalima är att de förföljer Ahmadier i Guds namn och i profetens namn. Dessutom fortsätter de i sin envishet att leta efter nya ursäkter till att fortsätta med denna förföljelse. De vill förfölja ahmadier på alla nivåer, vid varje möjligt tillfälle.
Influerat av mullorna, har detta blivit tillväga sättet för en stor majoritet av icke-ahmadier i Pakistan. De unga håller på att förgiftas och deras sinnen förgiftas. De har ingen aning om vad tro är och vem en fiende är, men de säger att Ahmadier är icke-troende och att mörda dem är tillåtet. Studenter är otrevliga mot Ahmadi lärare enbart på grund av deras tro. Åtgärder har börjat vidtas för att avfärda Ahmadi lärare från skolor och dessutom vägrar elever att bli undervisade av dem!
Denna förföljelse och grymhet upphör inte efter någon särskild incident, tvärtemot fortsätter den. När grannarna till ahmadier i Gujaranwala som brukade umgås med dem såg deras hem bli utrymda, anslöt de sig till pöbeln. När moralen störtar så lågt kan inget annat än “Inna Lillah” sägas! Med bakgrund till dessa omständigheter, måste vi vända oss till Gud mycket mer än tidigare. Vi får inte låta våra böner minska. Medan andra muslimer reagerar på förföljelse genom ett aggressivt beteende för att få hämnd, är vårt sätt att vända oss till Gud i vår sorg och därmed lösa det. Den utlovade Messias (fvmh) sade följande i en av sina poetiska kupletter:
När fienden överskrider i sitt tumult
Absorberar vi oss själva i vår dolda Vän!
Och detta är vad som behövs; det som behövs är ingjutandet av ett tillstånd inom oss själva som kommer att flytta himlen.
Den heliga Koranen säger att när människor var orättvisa mot Guds Profeter, förstörde Gud dem och gav de ödmjuka deras plats. Många stora och grymma tyranner utplånades helt. Denna lag råder än idag. Gud förstör de orättvisa då den som är utsatt ber på samma sätt som en muztir och ropar: “… När kommer Allahs hjälp…?” (2: 215) Då genereras Guds nåd och förtrycket som förekommer avlägsnas snabbt. Må Gud ge vett till dem som förtrycker andra genom missbrukandet av deras makt, annars kommer samma makt att bli en källa till deras fördärv. Gud säger att de som inte följer rättfärdighet på grund av sin makt får ett dåligt slut. När människor bekänner Kalima och säger namnet på den Helige Profeten (fvmh) men fortsätter att förtrycka andra, blir både Kalima och den Helige Profeten (fvmh) missnöjda med dem. Den som går emot Guds bud kommer att ha ett dåligt slut, men för att snabbt bli av med förtryck ligger det i vårt ansvar att anta tillståndet som återfinns hos en muztir och be om Guds hjälp för att sedan åskåda hur han kommer att hjälpa! Var och en av oss måste inskärpa detta tillstånd.
Den utlovade Messias (fvmh) sade att för godkännandet av böner är villkorat att de görs i överflöd och upprepade gånger. Det bör klargöras att det är fel att anta att böner under Ramadan var tillräckliga. Vi behöver be kontinuerligt. Även när vi kommer att beviljas triumf, kommer vi fortfarande att vara i behov av böner för att samla Guds välsignelser. Kort sagt, minskas en sann troendes förbindelse med Gud aldrig. En sann troende är aldrig självisk och anser inte att tillfälliga böner är tillräckliga. Det är denna förbindelse med Gud, som visar tecken på godkännandet av böner under ordinarie tid.
Den utlovade Messias (fvmh) sade en gång: “Kom ihåg, att vända sig till någon annan än Allah är att skära sig bort från Gud den Allsmäktige.” Detta är faktiskt ett otänkbart scenario för en sann troende men förekommer ibland på grund av svagheter i utförandet av böner eller att man vänder sig till världsliga medel. Därför, bör var och en av oss alltid självreflektera så att vi inte blir bland dem som är engagerade i våra egna frågor och glömmer att be för dem som befinner sig i svårigheter. Vi bör komma ihåg att varje persons bön som utförs medan denne är medveten om Guds nåd, förlåtelse och andra attribut tar bort problem och hinder som uppkommer hos Jamaat.
Den utlovade Messias (fvmh) sa: “För godkännandet av en bön är det också mycket viktigt att man ingjuter en ren förändring i sig själv. Om man inte kan undvika ondska och bryter gränserna som har satts av Gud den Allsmäktige, kommer dennes böner inte ha någon effekt. ”
“Om du blir som de andra, kommer Gud den Allsmäktige inte göra någon skillnad mellan dem och dig. Om du inte skapar en distinkt skillnad i dig själv, kommer inte heller Gud att särskilja dig från andra. En fin människa är en person som följer Guds vilja. Dock, en människa som är något annat på utsidan och något annat på insidan är en hycklare och en hycklare är värre än en icke troende. Först och främst bör vi därför rena våra hjärtan. Det jag fruktar mest är att vi inte kommer att segra genom svärdet eller någon annan kraft. Vårt enda vapen är bönen och ett rent hjärta vilket kommer att leda oss till seger. ”
Må Gud göra det så att vi försöker åstadkomma rena förändringar i oss själva som den utlovade Messias (fvmh) ville och göra allt för Guds skull och ber som en muztir till honom! Må vi be böner för utvecklingen av Jama’at och för borttagningen av de prövningar som Jama’at utsätts för med samma intensitet som när vi ber personliga böner! Må vi be som en som ska skyddas från det onda hos motståndarna! Som det tidigare nämndes, om vi inte vänder oss till Gud med uppriktighet för att han ska avlägsna oss från dessa prövningar kommer vi inte att uppnå våra mål snabbt. Efter att ha utfört Bai’at avlägsnar våra gemensamma böner också våra personliga bekymmer. När alla ber för varandra ber änglarna för dem. Smärtan hos en ahmadi som bor någonstans i världen bör också vara vår smärta och vi bör be med samma känsla. Detta är det vapen vi har som den utlovade Messias (fvmh) uppmärksammade.
Vi bör också komma ihåg i vår iver att inte be att någon av våra fiender drabbas av en plåga, vi bör snarare be: O Allah, vi önskar oss framgång och vi önskar att våra prövningar tas bort! Medan vi ber för att denna svåra tid ska ta slut, o Gud, vi vill också se förbättringar hos våra fiender och inte deras förstörelse. Du har täckt våra svagheter med din nåd och trots att vi går igenom en mycket svår period upplever vi din nåd och välsignelser. Om du också omfamnade våra motståndare och ledde dem på den rätta vägen, skulle det vara mest fördelaktigt för oss och för dem. Men om det i din vishet, anses att vissa av dem inte är värda det och det är bättre att förstöra dem, ta då bort dem från vår väg på ett sätt som inte är ett hinder i utvecklingen av islam. Vilket du har nu avsett genom Ahmadiyyat, den sanna islam.
