I Allahs, den Nåderikes, den Barmhärtiges, Namn.

Det finns en allmän missuppfattning gällande religion, och det är att religion innebär en tro på något ockult och oförklarligt och att dess filosofi inte är förenlig med den värld som vi uppfattar genom våra fem sinnen. Religion anses vara något som inte är förenligt med den moderna och etablerade naturvetenskapen. Det är egentligen inte heller konstigt att sådana missuppfattningar gällande religion existerar. För majoriteten av världens religiösa utövar religioner med inslag av bisarra läror och riter, vilket får den logiskt sinnade personen att vända ryggen till. Islam i dess korrekta och ursprungliga form är däremot full av sanningar och logik, i så hög grad att en person som objektivt granskar Islams läror inte kan förneka dess sanning och existensen av en Allsmäktig och Evig Gud.

Allah uppmanar människan att studera naturen och sin omgivning på flera ställen i den Heliga Qur’anen. För att bevisa sin existens refererar Allah alltid till naturen och dess fenomen. Ett exempel är:

I skapelsen av himlarna och jorden och i växlingen mellan natt och dag, och i skeppen, som seglar på havet med det som gagnar människan, och i vattnet, som Allah sänder ned från skyn och därmed vederkvicker jorden efter dess död och sprider alla slags djur på den och i vindens växling och molnen som tvingats till tjänst mellan himlen och jorden – finns sannerligen Tecken för det folk, som använder sitt förstånd.
(2:165)

Nedan presenteras ett antal naturvetenskapliga frågor i ljuset av Islam och den Heliga Qur’anen som bevisar existensen av Allah. Dessa exempel har hämtats ur olika böcker skrivna av vår käre khalifa Hazrat Mirza Tahir Ahmad (må Allah vara honom nådig).

Universums skapelse

En godtagen teori gällande universums skapelse inom naturvetenskapen är Big Bang-teorin. Teorin innebär att all materia som finns i rymden en gång var sammanpackad. Denna sammanpackade massa exploderade plötsligt, och all materia slungades ut åt alla håll. Universum började då expandera, som om en väldig ballong hade börjat blåsas upp. Denna händelse ägde rum för omkring 15 miljarder år sedan. Den Heliga Qur’anen vänder sig till de icke-troende och säger:

Förstår de icke troende icke att himlarna och jorden var (en) tillsluten (massa), sedan öppnade Vi dem? Och Vi gjorde varje levande ting av vatten. Vill de då icke tro?
(21:31)

Än idag fortsätter universum att expandera. Men kommer universums expansion att fortsätta i all evighet? Gällande universums öde finns en teori inom kosmologin som framlägger att universum kommer att komprimeras till samma sammanpackade massa som den en gång var. Denna teori kallas för Big Crunch, och är motsatsen till Big Bang. Även denna händelse finns beskriven i den Heliga Qur’anen:

den dag, då vi skall rulla upp himlarna liksom (en skrivare) rullar upp de skrivna bokrullarna…
(21:105)

Vissa vetenskapsmän tror också på en annan version av ett komprimerat universum, ett så kallat ”pulserande universum”. Detta innebär att universum komprimeras (Big Crunch), men att det sedan uppkommer en ny Big Bang ur denna komprimerade massa. På så sätt tror man att universum är som ett kretslopp. Versen från den Heliga Qur’anen fortsätter:

… Liksom Vi började den första skapelsen så skall Vi upprepa den – ett löfte som (är bindande) för oss, Vi skall helt säkert uppfylla det.
(21:105)

Entropi och ett begränsat universum

Enligt termodynamikens väletablerade och erkända andra lag om entropi så strävar allting i universum efter ett mindre energirikt tillstånd eller ”kaos”. Den ultimata formen av kaos är värme. Kemiska föreningar reduceras sakta men säkert till mindre energirika föreningar och i samband med detta avges värme. Ett annat sätt att se på denna lag är att värme alltid strömmar från en varm kropp till en kall kropp. Universums tomhet utgör i slutändan det som är kallast av allt. Därför måste all värme slutligen hamna i detta tomrum. Och den värme som avges kan aldrig återfås utan den försvinner ut i universum och stannar där. Med andra ord så försvinner all materia i universum sakta men säkert i form av värme. Detta innebär att universum inte kan vara evigt. Någon gång måste universum få slut på materia och helt enkelt sluta existera. Detta kallar man inom vetenskapen för universums ”heat death”. Även om denna process är extremt långsam så är det ändå ett vetenskapligt faktum.

De vetenskapsmän som hävdar att materia är evig menar att det är evigt i förhållande till det förgångna och framtiden. Detta innebär att om vi skulle åka tillbaka i tiden så skulle vi inte kunna hitta någon startpunkt för det som existerar. Även om vi så åkte i ljusets hastighet flera triljoner år tillbaks i tiden, så skulle vi inte finna universums startpunkt. Det är vad evighet innebär. Evighet har alltså varken någon början eller slut. Och om universum nu hade varit evig, så hade den också slutat existera för en evighet sen på grund av entropin. Entropin behöver nämligen inte en evighet för att göra slut på universum. Den behöver sannerligen en lång tid, men verkligen inte en evighet. Så om nu universum alltid har existerat hur kommer det sig att det ännu inte har upphört att existera på grund av entropin? Universum borde ha upphört att existera för en evighet sedan.

En annan viktig sak att anmärka är att de teoretiska fysiker som en gång trodde att protoner inte hade någon ålder har nu kommit fram till att protoner faktiskt också har en livstid som de inte kan överstiga. Oavsett vad denna livstid är, 10³² eller 10³⁴ år, så innebär det att om protoner någonsin skapades så måste de ändå komma till ett slut någon gång. Om de nu aldrig har skapats utan alltid har existerat så borde entropin för en evighet sen redan ha förintat dem.

Något som är begränsat kan inte vara evigt. Vi har visat att universum är begränsat. Det enda alternativet som är kvar är att tro på en som upprätthåller detta system, en Evig Skapare, som befinner sig bortom entropins verkan. Detta är överraskande nog samma oundvikliga slutsats som Aristoteles kom fram till 2 400 år före oss. Hans slutsats är lika giltig idag som då.

Utifrån ovanstående slutsats är det viktigt att betona att varje gång ett gigantiskt svart hål drar in alla materia i universum (Big Crunch) så kan den inte få med sig den energi som tidigare har slungats ut av entropin i form av värme. Inte heller kan detta svarta hål slunga ut all den materia den har svalt när den väl exploderar (Big Bang). De ofattbara stora krafter som ligger bakom händelsehorisonten accelererar entropins verkan proportionellt. Så den materia som skulle slungas ut vid skapelsen av ett nytt universum skulle inte vara av samma storlek som det föregående universumet. Detta fenomen kan uppenbarligen inte fortsätta att upprepa sig självt gång på gång. Någon gång måste universum helt enkelt sluta att existera, eftersom för varje gång universum försvinner in i ett svart hål (Big Crunch) och sedan uppstår igen (Big Bang) så blir den mindre. Universum skulle slutligen reduceras till en storlek som inte har tillräcklig stor massa för att återigen kollapsa och ge upphov till ytterligare ett svart hål. Även denna lilla rest skulle slutligen tillintetgöras helt av entropin.

Vissa vetenskapsmän hävdar också att universum inte är slutet, så som den bild vi har presenterat gällande universum. De hävdar att universum helt enkelt skapades en gång, genom Big Bang, och fortsätter än idag att expandera. Även om man vill godta denna teori så kan man ändå inte undgå entropin. Även ett sådant universum skulle slutligen upphöra att existera.

Av detta kan vi dra slutsatsen att det är den Evige Skaparen, vars hand entropin inte kan vidröra, som Ensam har makten att skapa. Hans form är något helt annan än det som Han någonsin har skapat eller kommer att skapa. För när vi talar om svarta hål och entropi så talar vi endast om skapelsen och inte om Skaparen. Han som Skapar måste vara Ursprunget till allting.

Den Heliga Qur’anen säger:

(Han är) himlarnas och jordens Upphovsman. …
(2:118)

Allting som Han har gett upphov till måste komma till ett slut förutom Han själv. Den Heliga Qur’anen säger således:

Allt det som finns på (jorden) kommer att förgås; och bara din Herres, Ärans och Hederns Mästare, Nåd kommer att finnas där för alltid.
(55:27-28)

Evolution

Religion förknippas nästan alltid med kreationism, dvs. att allt i universum har skapats av Gud och därefter satts på sin plats av Honom. Den Heliga Qur’anen presenterar däremot en stegvis skapelse, där allting har skapats i steg. Detta gäller även människan. Därmed har människan genomgått en evolutionär process, men till skillnad från Darwins evolutionsteori är det inte det naturliga urvalet som utgör den styrande faktorn utan det är Gud som bestämmer vilken riktning evolutionen skall ta.

Om man noga granskar Darwins evolutionsteori så inser man snart att den är bristande.  Det är väldigt långsökt att anta att slumpen är den avgörande faktorn gällande utvecklingen av de komplexa biologiska system som återfinns på jorden. Ett exempel är det mänskliga ögat, som är så otroligt komplext, att om man studerar dess fysiologi så inser man snart att slumpen inte kan vara den avgörande faktorn. Till och med Darwin själv erkänner att ögats komplexitet är väldigt svår att förklara med hans egen teori och det naturliga urvalet. Han säger följande i sin mycket kända bok The Origin of Species:

”To suppose that the eye, with all its inimitable contrivances for adjusting the focus to different distances, for admitting different amounts of light, and for the correction of spherical and chromatic aberration, could have been formed by natural selection, seems, I freely confess, absurd in the highest possible degree.” ¹

Efter att ha gjort detta uttalande försöker Darwin ändå ge en möjlig men desperat förklaring till uppkomsten av ögats komplexa uppbyggnad och funktion genom att föreslå att ögat måste ha utvecklats stegvis, där äldre arter har mer primitiva ögon och där senare arter genom mutationer och det naturliga urvalet har fått erhålla mer komplexa ögon. Han fortsätter:

”Yet reason tells me, that if numerous graditions from a perfect and complex eye to one very imperfect and simple, each grade being useful to its possessor, can be shown to exist; if further, the eye does not vary ever so slightly, and the variations be inherited, which is certainly the case; and if any variation or modification in the organ be ever useful to an animal under changing conditions of life, then the difficulty of believing that a perfect and complex eye could be formed by natural selection, though insuperable by our imagination, can hardly be considered real.” ¹

Hans argument håller dock inte i slutändan. För djuphavsstudier har visat att även havets tidigaste och äldsta arter innehar ögon vars komplexitet till och med förbryllar dagens moderna tillverkare av optiska instrument.²

Sannolikheten att människan är ett resultat av ett stort antal slumpmässiga mutationer sägs vara lika stor som sannolikheten för att en tornado som passerar över en soptipp skulle ge upphov till ett passagerarflygplan.

Om nu mutationer och det naturliga urvalet hade varit den drivande kraften bakom evolutionen, hur kommer det sig då exempelvis att alla isbjörnar i Arktis är vita? Inte en enda fossil har hittats som tyder på att isbjörnar vid någon tidpunkt slumpmässigt ska ha fött gula, blåa eller svarta isbjörnar. Om man följer Darwins logik så bör isbjörnarna i Arktis också komma i alla möjliga storlekar och former. Men inga sådana spår har hittats i Arktis, som annars är en optimal miljö för att kunna bevara fossiler och andra kvarlevor. Det är också väldigt långsökt att säga att det naturliga urvalet råkade redan på första försöket att ge upphov till just vita isbjörnar, som också är den mest optimala färgen i den snöfyllda miljön. Hur kommer det sig att det naturliga urvalet alltid väljer rätt väg när det finns ett oändligt antal olika vägar att gå?

En av Guds egenskaper är enligt den Heliga Qur’anen att Han skapar i steg. Även människan är skapad i olika steg. Det framgår inte några detaljer om dessa steg. Men man kan genom att studera den Heliga Qur’anen komma fram till att människan har genomgått tre steg. I det första steget var människan livlös materia. I det andra steget var människan fysiskt sett en människa men var mentalt sett fortfarande ett djur. Människan saknade språk, artikulation och logik. I det tredje och sista steget utvecklade människan tankeförmåga och lärde sig leva i ett samhälle. Denna evolution är däremot styrd av Guds vilja och Islam förkastar totalt det naturliga urvalets avgörande roll.

Så hur uppkom livet på jorden? Enligt teorin om det naturliga urvalet blandades oorganiskt material slumpmässigt till en sörja för att ge upphov till organiskt material, så som proteiner, som i sin tur genomgick ytterligare slumpmässiga förändringar och gav upphov till DNA och RNA, som innehåller ”ritningarna” för all liv på jorden. Ytterligare slumpmässiga kemiska reaktioner gav sedan slutligen upphov till liv.

Man har, mycket riktigt, genom noga kontrollerade laboratorieförsök lyckats skapa organiskt material genom oorganiskt material. Detta har dock skett under övervakning och man har också tagit hänsyn till de olika faktorer som krävs för att skapa en gynnsam miljö för denna process. Det är ganska orealistiskt att denna omvandlingsprocess ändå skedde helt slumpmässigt i en okontrollerad miljö här på jorden. Dessutom kräver en sådan omvandlingsprocess först en syrefri atomsfär. Sedan måste dock atmosfären bli syrerik för att kunna upprätthålla livet. Enligt nya vetenskapliga studier skedde dessa förändringar i miljön faktiskt också på jorden, precis enligt de krav som livets uppkomst ställde. Frågan som uppstår är hur allt detta råkade hända precis när det behövde hända, och då helt slumpmässigt. Att det bildade organiska materialet helt slumpmässigt sedan gav upphov till komplicerade DNA och RNA molekyler är ännu mer långsökt.

Den moderna vetenskapen har också fastslagit att när organiskt material väl har bildats från oorganiskt material så måste det existera i ett torrt stadium för att förhindra att det återgår till sitt ursprungliga tillstånd. Detta är just vad den Heliga Qur’anen också säger gällande livets skapelse:

… Och Vi gjorde varje levande ting av vatten…
(21:31)

Och Vi skapade förvisso människan av torr klingande lera, av svart dy pressad till en skapelse.
(15:27)

En annan fråga är den stora luckan mellan apor och människor. De som tror på Darwins evolutionsteori hävdar att en lång rad mutationer hos aporna ledde till utvecklingen av människan, eller att dessa två har en gemensam förfader. De anser detta på grund av många biologiska likheter som finns mellan apor och människor. Men faktum är att luckan mellan apor och människor ändå är väldigt stor gällande deras beteendemönster och mentala kapacitet.  En jämförelse mellan apor och människor visar att människan har en flera miljarder gånger större potential gällande dessa saker än apor. Evolutionen kan inte tillskrivas mutationer utan att förklara denna skillnad. Man hävdar att det måste finnas intermediära arter som kan förklara denna skillnad. Men man har ännu inte funnit några sådana. Detta tyder istället på att apor och människor kan ha utvecklats annorlunda, separat från varandra. Denna bild av evolutionen går därmed emot det naturliga urvalets fundamentala antagelse, att alla arter har utvecklats från en gemensam förfader.

Ett annat fundamentalt problem gällande det naturliga urvalet är att det inte kan kallas för skapare, eftersom det inte skapar. Det arbetar på det som redan existerar.

Den Heliga Qur’anen framlägger att livet är ett resultat av evolution. Den framhäver dock den harmoni och komplexitet som finns i skapelsen och klargör att allt detta inte kan ha uppkommit av sig självt. Det naturliga urvalet däremot misslyckas i att på ett adekvat sätt förklara livets uppkomst. Den harmoni som råder i naturen och skapelsen och dess komplexitet tillskrivs slumpen. Att allt detta ska ha uppstått genom flera triljoner slumpmässigheter under 4,5 miljarder år är väldigt orealistiskt. Att det naturliga urvalet alltid valde rätt när det fanns tusentals olika vägar att gå är osannolikt.

Vad är mirakel?

En annan anledning till varför religion i alla dess former förkastas av den naturvetenskapligt lagde är den konstanta hänvisningen till mirakel som påstås ha utförts av olika personligheter inom respektive religion. Många absurda och helt fantasifulla gärningar tillskrivs olika gudasända personligheter. Det sanna konceptet av mirakel är i själva verket ett väldigt vackert sådant och innehar inga som helst motsägelser gällande den etablerade naturvetenskapen. Även i den Heliga Qur’anen nämns flera mirakel som olika profeter genom tiderna ska ha utfört. Men det mest logiska och korrekta att anta gällande dessa är att de endast är metaforiska beskrivningar och inget som bör tas bokstavligt.

Mirakel är inom Islam inget onaturligt. De är i själva verket naturfenomen som vid tillfället av deras inträffande är dolda från människans kunskap. De saker som förr i tiden verkade vara mirakel anses idag inte vara sådana. Ett enkelt exempel är magnetism. Människan hade inte någon kunskap om denna naturkraft för några tusen år sedan. Om en människa på den tiden av ren slump hade upptäckt magnetism och byggt en anordning med vars hjälp man kunde få saker och ting att sväva, så hade den tidens människor onekligen tillskrivit denna observation som ett mirakel. Idag vore en sådan observation inget märkvärdigt eftersom alla vet vad magnetism är och hur det fungerar.

Gud använder sig alltså av sina egna naturlagar, som för människan är dolda, för att vid det tillfället frambringa önskade effekter. Människans kunskap är begränsad medan Guds kunskap är obegränsad eftersom Han är källan till all kunskap. Om en naturlag som människan inte känner till träder ikraft så kommer människan kalla det ett mirakel. Men om man kollar på det i efterhand. En längre tid efteråt, då människan har ökat sin kunskap gällande naturen, så inser man att det som från början tedde sig som ett mirakel var inget annat en än naturlag som alltid har existerat, men som människan inte har haft kännedom om.

Därför kan alla omnämnda mirakel delas upp i två kategorier: de som endast är metaforer och de som verkligen har inträffat men som kan förklaras av naturens lagar. Exempel på ett mirakel som måste betraktas som bildig är Jesus påstådda mirakel om att ge liv till de döda. Detta mirakel omnämns i både Bibeln och den Heliga Qur’anen. Men det vore helt absurt att anta att det verkligen skedde. En död människa kan aldrig återfå liv. Endast Gud är Allsmäktig nog att kunna utföra något sådant. Vad som menas med detta mirakel är istället att Jesus genom sin lära väckte de andligt döda till liv, eftersom han återgav dem deras tro.

Ett annat mirakel som också omnämns i både Bibeln och den Heliga Qur’anen är delningen av ett hav, så att Moses och hans folk tryggt kunde korsa det, medan farao och hans män drunknade när de försökte följa efter dem. Detta kan enkelt förklaras med ett välkänt naturfenomen, nämligen ebb och flod. När Moses och hans folk kom fram till havet så började ebb precis att inträffa, och de kunde sakta men säkert ta sig över havet. När farao och hans folk kom fram till detta hav rådde fortfarande ebb, men medan de höll på att ta sig över så började havet återgå till sitt ursprungliga tillstånd och de drunknade. Att det uppkommer ebb i den delen av havet vid en viss tid var inget nytt för vare sig Moses eller Farao. De var väl medvetna om detta naturfenomen och att det brukade ske just där. Men det var själva sammanträffandet och Faraos dumhet, att han försökte ta sig över trots att han visste att det snart skulle vara för sent, som utgjorde själva miraklet.

Detta innebär förstås inte att Gud inte är Allsmäktig. Han har makt att göra vadhelst Han önskar. Men Han har skapat naturen och de lagar som styr den och därför arbetar Han enligt dessa. I detta system har Han även skapat högre naturlagar, som kan komma att upphäva andra rådande naturlagar, och därigenom kan Han frambringa den effekt Han önskar. Ett exempel på detta är Einsteins relativitetsteori som är mer universell och upphäver andra mer lokalt tillämpbara naturlagar.

Avslut

Ovanstående är endast några få exempel som visar på Guds existens samt den Heliga Qur’anens sanning. Denna syn på Gud och så som den har presenterats av Ahmadiyyat är helt unik. Genom att studera den Heliga Qur’anen, vår Helige Profet Muhammads (må Allahs frid och välsignelser vare med honom) traditioner och den Utlovade Messias (frid vare med honom) skrifter så inser man hur lyckliga vi är som har fått erhålla denna rena och sanna vägledning. En vägledning som är fri från myter, sägner och orealistiska händelser. En vägledning som istället kittlar vårat logiska sinne och som får oss till att törsta och hungra efter mer kunskap om skapelsen och vår Allsmäktige Skapare. Vi bör alltid komma ihåg denna välsignelse som Gud har belönat oss med. Må Gud fortsätta vägleda oss och skydda oss från osanning och vilsenhet. Ameen!
_________________________

¹ DARWIN, C. (1985) The Origins of Species. Introduction by Burrow, J. W. Penguin Classics, England, s. 217

² LAND, M. F. (December 1978) Animal Eyes with Mirror Optics. Scientific American, s. 93