Sammanfattning fredagspredikan av Hazrat Mirza Masroor Ahmed (aba) från 8 december 2023.

Efter att ha reciterat Tashahhud, Ta`awwuz och Surah al-Fatihah, Hans Helighet, sa Hazrat Mirza Masroor Ahmad (aba) att han hade nämnt incidenter som hänförde sig till slaget vid Uhud.

Den Helige Profeten (sa) tolkning av drömmen angående striden

Hans Helighet (aba) citerade Hazrat Mirza Bashiruddin Mahmoud Ahmad (ra), den andre kalifen som skrev om de faktorer som ledde till slaget vid Uhud, som härrörde från nederlaget för makkaner och Badr. När den Helige Profeten (sa) fick veta att Makkanerna hade förberett en armé på omkring 3 000 soldater, rådfrågade han i Medina om vad som skulle göras. Den Helige Profetens (sa) egen åsikt var att de skulle stanna kvar i Medina och klara alla attacker därifrån. Men unga män som inte hade deltagit i slaget vid Badr var ivriga att gå ut och slåss och rekommenderade därför att den muslimska armén skulle lämna Medina och möta den makkaniska armén på slagfältet. Den Helige Profeten (sa) berättade också om en dröm där han såg en ko slaktas, vilket han ansåg att några av hans följeslagare skulle bli martyrdöda. Han såg också spetsen av sitt svärd gå sönder, vilket han tolkade som att antingen de som stod honom nära skulle utstå förlust eller att han själv skulle utstå någon skada. Den Helige Profeten (sa) såg också att han placerade sin hand i rustning, vilket han ansåg att det skulle vara bättre för dem att stanna kvar i Medina. Men eftersom förklaringen av denna dröm inte hade avslöjats och var den Helige Profetens (sa) egen tolkning, accepterade han majoritetens åsikt och gick med på att ge sig av från Medina med den muslimska armén.

Hans Helighet (aba) presenterade ett citat av den utlovade Messias (as) där han förklarade att profeter ofta ser drömmar eller visioner som uppenbarligen verkar vara en sak, men som faktiskt tyder på något annat. Ett annat exempel skulle vara den Helige Profeten (sa) som uppenbarligen såg i en dröm att han bar två guldarmringar som faktiskt hänvisade till två falska anspråkare till profetskapet. Därför är det inte ovanligt för profeter att använda liknelser eller metaforiskt språk.

Råd från den helige profet (sa) och förberedelse för striden

Hans Helighet (aba) sa att innan avfärden rådde den Helige Profeten (sa) följeslagarna att om de förblev tålamodiga, skulle de nå seger. Därefter instruerade den Helige Profeten (sa) muslimerna att förbereda sig för strid, och den Helige Profeten (sa) gjorde också sina förberedelser. När den Helige Profeten (sa) kom ut iförd två lager rustning, med sitt svärd hängande på ryggen. Den Helige Profeten (sa) red på sin häst som heter Saqab. När den Helige Profeten (sa) kom ut från sitt hem informerades han om att Malik bin Amr Najjari hade gått bort. Därför ledde den Helige Profeten (sa) sin begravningsbön innan han åkte till Uhud.

Samråd och beslut för strid

Hans Helighet (aba) sa att innan de avgick gick folket till den Helige Profeten (sa) och sa att deras avsikt inte hade varit att motsätta sig hans åsikt, och om han kände att de skulle stanna i Medina så skulle de stanna kvar i Medina. Den Helige Profeten (sa) svarade att det inte behövdes av en profet att ta av sig sin rustning förrän Gud hade bestämt sig mellan honom och fienden, med andra ord tills det var en strid.

Hans Helighet (aba) citerade Hazrat Mirza Bashir Ahmad (ra) som skriver:

‘Den Helige Profeten (sa) drog sig tillbaka till sin bostad, där han band sin turban, tog på sig sin utrustning och tog sina armar med hjälp av Hazrat Abu Bakr (ra) och Hazrat ‘Umar (ra) och kom ut i namnet av Allah. Men under denna tid, på grund av förmaningen från Sa’d bin Mu’adh (ra), hövding för Aus-stammen och andra framstående följeslagare, började partiet av unga män att inse sitt misstag; genom att de inte borde ha insisterat på sin egna åsikt i motsats till synen på Guds budbärare, och de flesta av dem var nu benägna att ånger. När dessa människor såg den Helige Profeten (sa) komma med sina armar, klädd i dubbel rustning, och sin hjälm, etc., växte deras ånger ännu mer. De lämnade nästan enhälligt, “O Allahs Sändebud! Vi har begått ett misstag genom att insistera på vår egna syn på din egen. Du bör använda den strategi du anser vara lämpligast. Om Gud vill, det skall vara högst välsignat.” Den Helige Profeten (sa) sa:

“Det anstår inte en Guds profet att ta på sig sina armar och sedan lägga ner dem innan Gud utfärdar en dom.” Så gå ut nu, i Allahs namn och om du är ståndaktig, var då säker på att Allahs den Upphöjdes hjälp kommer att vara med dig.”‘ (The Life and Character of the Seal of Prophets (sa), Vol. 2, s. 324-325)

Muslimernas tre flaggor

Hans Helighet (aba) sa att den Helige Profeten (sa) hade tre flaggor förberedda; en gavs till Usaid bin Hudair (ra), en annan gavs till Habbad bin Mundhir (ra) och den tredje gavs till Hazrat Ali (ra). Den Helige Profeten (sa) steg på sin häst och gav sig iväg. Det finns antecknat att den dagen hade muslimerna två hästar, en tillhörande den helige profeten (sa) och den andre som tillhör Hazrat Burdhah (ra). Hans Helighet (aba) citerade Hazrat Mirza Bashir Ahmad (ra) som skriver,

’Efter detta instruerade den Helige Profeten (sa) att tre flaggor skulle förberedas för den muslimska armén. Aus-stammens flagga anförtroddes Usaid bin Al-Hudair (ra), Khazraj-stammens flagga anförtroddes Habbab bin Mundhir (ra), och Muhajirins flagga anförtroddes Hazrat ‘Ali (ra). Sedan, efter att ha utsett ‘Abdullah bin Ummi Maktum (ra) till Imamus-Salat i Medina och observerat ‘Asr Salat, gav sig den Helige Profeten (sa) iväg från Medina med en stor gemenskap av följeslagare. Hövdingarna för stammen Aus och Khazraj, Sa’d bin Mu’adh (ra) och Sa’d bin ‘Ubadah (ra) fortsatte, sprang långsamt, strax före den Helige Profetens (sa) berg och resten av följeslagarna rörde sig framåt-positionerade till höger, vänster och bakom den Helige Profeten (sa).’ (The Life and Character of the Seal of Prophets (sa), Vol. 2, s. 324-325)

Unga mäns passion att gå med i den muslimska armén

Hans helighet (aba) sa att när den nådde en plats som heter Shaikhain, stannade den helige profeten (sa) för att inspektera armén. Om den Helige Profeten (sa) bestämde att någon var under 14 eller 15 år, skickade han tillbaka dem till Medina. Det är registrerat att det var 17 så ivriga ungdomar som skickades tillbaka. En av ungdomarna hette Rafi, och det påpekades för den Helige Profeten (sa) att han var en skicklig bågskytt, och därför tillät den Helige Profeten (sa) honom att stanna kvar i armén. Men Samurah, en annan yngling, sa att han var starkare än Rafi. Den Helige Profeten (sa) sa att de två skulle ha en brottningskamp, och så gjorde de där Samurah segrade. Som ett resultat tillät den Helige Profeten (sa) både Rafi och Samuarh att stanna kvar i den muslimska armén.

Hans Helighet (aba) citerade Hazrat Mirza Bashir Ahmad (ra) som skriver,

“Uhuds berg ligger ungefär tre mil norr om Medina. Vid halvvägsmärket, på en plats känd som ‘Shaikhain’, stannade den Helige Profeten (sa) och beordrade en inspektion av den muslimska armén. Minderåriga som hade kommit med i sin iver att delta i Jihad skickades tillbaka. Följaktligen skickades bland andra ‘Abdullah bin ‘Umar (ra), Usamah bin Zaid (ra) och Abu Sa’id Khudri (ra), alla tillbaka. Rafi’ bin Khadij (ra) var också i samma ålder som dessa barn, men hade stor skicklighet i bågskytte. På grund av denna egenskap hos hans, inbjöd hans far å hans vägnar inför den Helige Profeten (sa) så att han kan tillåtas att delta i denna Jihad. När den Helige Profeten (sa) lyfte siktet mot Rafi’, tog han en fast hållning till uppmärksamhet i likhet med krigare, så att han kunde verka stark och lång. Som sådan lyckades denna plan och den Helige Profeten (sa) gav honom tillåtelse att åka med. Efter detta gick ett annat barn vid namn Samurah bin Jundub (ra), som hade blivit beordrat att återvända, till sin far och sa: “Om Rafi’ har fått tillstånd, då borde jag också få tillåtelse, eftersom jag är starkare än Rafi’ och kan sätta ner honom i en brottning.” Fadern var överlycklig över sin sons uppriktighet. Både far och son presenterade sig inför den Helige Profeten (sa) och fadern presenterade sin sons önskan. Den Helige Profeten (sa) log och sa, “Okej då, låt Rafi’ och Samurah brottas med varandra, så att vi kan avgöra vem som är den starkaste av de två.” Därmed gick tävlingen av stapeln; Samurah (ra) tog tag i Rafi’ (ra) och kastade honom till marken på ett ögonblick. Den Helige Profeten (sa) gav Samurah (ra) tillåtelse att följa med också och detta oskyldiga barn blev förtjust. Nu den kvällen hade anlänt kallade Bilal (ra) till Adhan, och alla följeslagarna erbjöd sin Salat bakom den Helige Profeten (sa). Sedan slog muslimerna upp läger för natten på just denna plats. Den Helige Profeten (sa) utsåg Muhammad bin Maslamah (ra) att ordna säkerhet för natten; tillsammans med en grupp på femtio följeslagare cirklade han runt den muslimska armén och stod på vakt hela natten.’ (The Life and Character of the Seal of Prophets (sa), Vol. 2, s. 325-326)

Hycklarnas hövding förrådde muslimerna

Hans Helighet (aba) citerade vidare Hazrat Mirza Bashir Ahmad (ra) som skriver:

”Följande dag, den 15:e Shawwal 3 A.H. eller den 31:a mars 624 A.H. på lördagen, före gryningen, marscherade den muslimska armén fram och erbjöd sin Salat på vägen och nådde foten av berget Uhud i början av morgonen . Det var vid detta tillfälle som den onde ‘Abdullah bin Ubayy bin Sulul, hycklarnas hövding förrådde muslimerna och skilde sig åt tillsammans med 300 anhängare, återvände till Medina och sa: “Muhammad (sa) lyssnade inte på mitt råd, och att bli styrd av oerfarna ungdomar har kommit ut från Medina. Därför kan jag inte stanna hos honom och slåss.” Vissa människor förmanade honom av sig själva och sa att ett sådant förräderi inte var påkallat, men han ville inte ha det och fortsatte att svara “Om det här var en kamp skulle jag också ha deltagit, men det här är inte en kamp, det är självmord.” Nu var allt som återstod av den muslimska armén 700 själar, vilket till och med var mindre än en fjärdedel av Quraishens 3 000 krigare. Dessutom var den muslimska armén mycket svag och obetydlig i jämförelse med Quraishs armé, även med avseende på upphäng och krigsutrustning. Den muslimska armén hade bara hundra män klädda i post och ynka två hästar. Som jämförelse kan nämnas att den icke troende armén stoltserade med 700 män klädda i post, 200 hästar och 3 000 kameler. I detta tillstånd av svaghet, som kändes starkt av muslimerna, hade förräderiet från ‘Abdullah bin Ubayys 300 män skapat ett tillstånd av rastlöshet och oro i hjärtan hos olika svaghjärtade muslimer, av vilka några började tappa modet. Därför, som nämns i den heliga Koranen, i just detta tillstånd av nöd och oro, hade två stammar bland muslimerna, Banu Harithah och Banu Salamah, till och med planerat att återvända till Medina, men eftersom deras hjärtan fortfarande hade ljuset av tro lyckades de bestämma sig. När det gäller uppenbara medel, även när döden stirrade dem i ögonen, lämnade de inte sin Mästares sida.” (The Life and Character of the Seal of Prophets (sa), Vol. 2, s. 326-327

Den Helige Profeten (sa) tilltalar muslimerna på berget Uhud

Hans helighet (aba) sa att när den helige profeten (sa) anlände till Uhud arrangerade armén på ett sätt där Uhud-berget låg bakåt och muslimerna var vända i riktning mot Medina. Vid detta tillfälle tilltalade den Helige Profeten (sa) muslimerna när de stirrade ner på Makkaner. Efter att ha lett morgonbönen, uppmanade den Helige Profeten (sa) muslimerna att följa buden som uppenbarats av Gud och avstå från det som Han har förbjudit. Han uppmanade muslimerna att säga att de skulle vara tvungna att ha tålamod i uppdraget som de hade gett sig av. Han instruerade också att de måste hålla sig till vad han befallde och att det inte skulle finnas någon olydnad. Den som avstår från det som är förbjudet enbart för Guds skull, då kommer deras synder att bli förlåtna. En som skickar hälsningar till den Helige Profeten (sa) en gång, änglarna skulle skicka hälsningar till honom tio gånger om. I huvudsak gav den Helige Profeten (sa) omfattande vägledning till muslimerna. Den Helige Profeten (sa) sa att en troende är som huvudet på en kropp; om huvudet har ont så känner hela kroppen det. Hans Helighet (aba) sa att om muslimer idag insåg detta så skulle motståndarna inte våga attackera dem på något sätt.”

Hans Helighet (aba) sa att han skulle fortsätta att nämna dessa detaljer i framtiden.

Vädjan om böner för palestinier och lösning för att få slut på dessa grymheter

Hans helighet (aba) uppmanade återigen till fortsatta böner för palestinierna. De senaste dagarna, efter att pausen i striderna upphörde, äger just det förväntade rum nu. Den israeliska regeringen bombarderar och attackerar alla delar av Gaza med ännu större kraft än tidigare. Fler oskyldiga barn utsätts för martyr. Nu har till och med en judisk representant för kongressen i USA sagt att detta är tillräckligt och att USA måste spela sin roll för att få ett slut på detta. USA:s president säger också i dolda ordalag att denna skjutning måste upphöra som pågår i norr och söder samtidigt. Förut brukade det sägas att ingenting skulle göras i söder, men det finns nu attacker även där. Vi bör inte göra misstaget att tro att den amerikanske presidentens ord inte är resultatet av någon form av medkänsla för mänskligheten, utan dessa ord är snarare till hans egen fördel. Eftersom det är val i USA och den yngre befolkningen kräver vapenvila, liksom muslimska amerikaner. Allt detta görs därför för att vinna röster, annars finns det ingen medkänsla för palestinier eller muslimer.

Hans Helighet (aba) sa att rösterna i muslimska länder börjar få en viss styrka, men tills de förenas och uppmanar till vapenvila kommer det inte att vara någon fördel. Må Allah upprätta enhet bland muslimer.

Hans Helighet (aba) sa att den icke-muslimska världen vet att det inte finns någon enhet i den muslimska världen, snarare dödar muslimer varandra. Tusentals barn och oskyldiga människor dödas i händerna på muslimer. Detta uppmuntrar icke-muslimer, som tycker att det är bra att utöva grymheter mot muslimer, eftersom de utövar grymheter mot sig själva. När muslimer inte bryr sig om muslimernas liv, varför skulle fienden då? Gud har strikt varnat i Koranen för att ta livet av andra muslimer, och har gjort en muslim som gör det till helvetesbunden. Hans helighet (aba) bad att muslimer förenas och blir ett sätt att få slut på orättvisor snarare än att slåss med varandra.

Hans Helighet (aba) sa att för att få slut på dessa grymheter måste vi be samtidigt som vi uppmanar politikerna att höja sina röster för att få slut på dessa orättvisor. På samma sätt måste vi förmedla samma budskap bland våra kontakter. Hans helighet (aba) bad att må Allah rädda de oskyldiga från orättvisor.

Sammanfattning utarbetad av The Review of Religions.

Uppladdat av Nazim Ishaat Göteborg