Hudhuraba talade om den Helige Profetens(saw) egenskap av förlåtelse i sitt senaste fredagstal.
Han började med att recitera följande vers ur den Heliga Qur’anen:
”Var du alltid fördragsam å Profet, och påbjud vänlighet, och vänd dig bort från de okunniga,…” (Sura al-A’raf, vers 200)
Hudhur(aba) sade att när Hadhrat Aishara sade att Profetens(saw) liv representerade Qur’anens påbud så identifierade hon det oändliga hav av högmoral som han var och uppmanade folk till att utforska detta hav och söka efter dess dyrbara pärlor.
Hans upphöjda status som Profeternas insegel är uppenbart i det gudomliga budskap som Allah meddelade honom när den sista boken av religiösa lagar uppenbarades för honom:
”… Denna dag har Jag fullkomnat en religion för er och fullbordat Min ynnest över er och utvalt Islam som religion för er. …” (Sura al-Ma’idah, vers 4)
Vem kunde förstå boken bättre är honom! Varje aspekt av hans liv var en praktisk avbild av den Heliga Qur’anen och en välsignad modell för oss övriga att efterfölja.
I sitt senaste fredagstal valde Hudhur(aba) att tala om hans välsignade kvalitet av att förlåta. Den här kvaliteten förstärkte de gudfruktigas kärlek för honom och tydliggjorde hycklarnas smuts när han förlät dem.
Hudhur(aba) berättade att beduinerna av Arabien gjorde många skamliga saker i den Helige Profetens(saw) närvaro. En gång hade den Helige Profeten(saw) en tjockkantad mantel på sig. En beduin drog så hårt i den att den tjocka kanten lämnade ett märke på Profetens(saw) välsignade nacke. Beduinen sade till Profeten(saw): ”Lasta mina två kameler med den förmögenhet av Allah som du har tillgång till, eftersom den varken är din eller din faders”. Den Helige Profeten(saw) var tyst en stund och sade sedan: ”Förmögenheten är Allahs och jag är hans tjänare. Tror du inte att du kommer bli straffad för den smärta som du har orsakat mig?”. ”Nej det tror jag inte”, svarade Beduinen. ”Varför inte?”, frågade Profeten(saw). Beduinen svarade: ”Eftersom du inte svarar till ondska med ondska”. Profeten(saw) skrattade därefter och beordrade att lasta beduinens kameler med korn och dadlar.
Hudhur(aba) reciterade därefter Allah Durud: ”Å, välsigna Muhammad(saw) och Muhammads(saw) folk, så som Du välsignade Abrahamas och Abrahamsas folk. Du är förvisso den Lovprisade, den Ärorike. Å Allah, ge framgång till Muhammad(saw) och Muhammads(saw) folk, så som du gav framgång till Abrahamas och Abrahamsas folk. Du är förvisso den Lovprisade, den Ärorike.”
Detta var ett exempel av förlåtelse hos den Helige Profeten(saw). Denna höjd av förlåtelse verkade otrolig för häcklarna, men när de själva upplevde den så accepterade de Islam. Om muslimer bara förstod denna punkt, så skulle de kunna hjälpa Islam att spridas i mångfald. Om de bara reflekterade över denna välsignade modell. Må Allah ge oss styrka till att göra så.
